TJENA, TUOMAS HÄR

STILL FEEL O’ SO WASTED ON MYSELF

Det är söndag.  Hur segt som helst. Jag önskar fan seriöst att jag inte hade varit sjuk så jag hade kunnat jobba. Tiden hade gått så jävla fort och så hade jag tjänat pengar. Och söndag = dubbel lön. VILKEN MISS……….

Tiden rinner iväg. Och jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv. Jag vill ju flytta men lediga lägenheter existerar ju inte. Inte i Sthlm eller Uppsala i alla fall. Eller så är jag för trög för att hitta något vettigt.

This is a bra låt

 

HALLOWEEN

SÖMNLÖSHET

Jag har alltid haft den inställningen att jag inte är så känslig för sömnbrist.  För att jag kunde faktiskt gå och lägga mig kring ettsnåret på natten även om jag skulle upp klockan sju till skolan. Fem dagar i veckan. Nemas problemas.

Idag har jag då börjat arbetet klockan 06.00. Så igår fick jag snilleblixten om att jag skulle sitta uppe hela natten. Som i princip i ett experiment för att komma fram om jag skulle orka jobba även om jag inte sov alls. Till en början gick det bra och en lagom skara vänner var med på att hjälpa mig med denna uppgift: att hålla mig vaken. Kan säga att det inte är så lätt när det gäller mig.

Klockan tickade. Folket började ramla av tåget. En efter en. Till slut var det jag själv. Klockan 03.00 i ett grönt hus på Rävstigen 20 i Haparanda. Jag höll mig i en timme till, alltså till fyra.

Väckning hade jag klockan 05.00. Jag har aldrig varit så död som idag.

SEMESTER?

Semester och ledighet i all ära. Det är ju klart skönt att kunna ta det lite lungt och vila hjärnan en dag. Komma bort från alla måsten och rutiner. Det är ju också något som vi behöver – vila. För varenda kotte vet att fem dagar i veckan 52 veckor om året inte är något för en människa.

Jag har nu nästan varit ledig i två veckor. Var och ”småjobbade” lite förra veckan men jag hann som aldrig komma in i det. Och nu när jag idag stod på avdelningen kände jag inget annat än – what the fuck? Det var knappt så jag visste var jag var. Så sjukt hur snabbt rutinerna faller bort. Allt det som alltid varit självklart var inte längre det. Eller snarare det som under sommaren gått på automatik började strula lite. Och jag har knappt varit borta i två veckor!

Läskigt läskigt.  Men nu ska jag förmodligen komma igång och jobba lite mer, vill undvika kaos!

Här har du en gó låt: (har spolat fram till 0:30, det är bara ett segt intro där innan)

TESTFAKTA

Man blir ju bara så jävla irriterad. När man kanske är på väg att köpa något, typ en diskmaskin. Det är ju som svårt att veta vilken som är bra och vilken som inte är det. Då kanske man kollar upp tester som gjorts på diskmaskiner och utifrån det väljer den som verkar vara bäst för en själv.

Men så självklart som att solen går upp varje morgon. Är det självklart att dessa företag inte är seriösa. Kommer man med pengar så vinner man testet. Så fett jävla irriterande. Testfakta och alla andra, fuck you!

Varför ska allting alltid handla om pengar?

INTE SÅ FARLIGT SOM JAG TRODDE

När jag två dagar effter att ha gått ut studenten började jobba kände jag bara att…. fan, hur ska jag orka? Jag var groteskt trött 24/7 och kunde somna sittandes efter jobbet. Livet kändes hopplöst och knappt värt att leva. Det enda som lyste långt borta i tunneln var lönedagen.

Men nu, cirka två månader och tusen arbetstimmar senare känns det riktigt bra. Jag har ingen jobb-ångest dagen innan en tidig uppstigning. Inte vill jag heller stanna hemma och gråta istället för att ställa mig för att sälja ramar och annat… kul. Jag tror det kallas att man har blivit van. Och det är nog också det som krävs. Att gå i skolan är inte ens nästan samma sak som att jobba. Det är mycket tyngre och man MÅSTE prestera, i alla fall nästan – på topp. Man kan inte bara tänka att: ”Fan, idag har jag lite ont i skallen – jag stannar hemma”. Det går bara inte. Sen märker man också att man får en hel del tillbaka när man sköter sig. Det – är värt.

Hur som helst så trivs jag i alla fall otroligt bra med min livssituation - just nu. Och då menar jag kombinationen jobb/fritid. Det är bara så jävla skönt att inte ha ångest.

JAG ÄR SÅ…

BESVIKEN

På mig själv. Jag trodde faktiskt att jag kunde stå emot ”Fest hos mange”. Men nej.

PRINCIPER FÖR EN LYCKAD ALKIS-KVÄLL

Just nu har jag varit 18 i ungefär ett år och nästan tre månader. Vilket absolut betyder att jag endast förtärt alkohol under den tiden…………….

Hur som helst så har jag satt upp en lista med några principer som i alla fall jag bör följa för att kamma hem en lyckad suparkväll.

1. Handla i tid. Ingen orkar börja gasa till Alko eller liknande fem i sju på en lördag kväll.

2. Planera lite. Hur mycket ska jag dricka? En riktlinje som jag alltid tycker man ska följa är att man ska köpa mer än vad man behöver. Kul å vara nykter.. O.o

3. Ät. Alkohol i en tom mage slutar aldrig illamående-fritt. Ta också ett glas fet mjölk eller fil innan du börjar supa. Det har en tendens att skydda magen från spy-baciller.

4. Ät och drick. Äta något salt och dricka vatten emellanåt när man super är ett knep som heter duga.

5. Börja i tid. Bättre att börja bygga på fyllan i tid så man slipper stå och klunka 35 liter öl i kön till krogen.

6. Far inte för tidigt. Efter ett flertal undersökningar och erfarenheter har man kommit fram till att det är förfesten som är trevligast. Så varför ska man ha så jävla bråttom till krogen?

7. Drick mer mjölk. Eller fil innan krogen. Det hjälper, alltid!

8. Var fan inte nykter. Det är bara inte kul. Absinth är alltid en räddare i denna nöd.

9. Reta inte Sorbas. Det är fan bara ingen idé. Det är ändå alltid jag som förlorar.

10. Drick vatten. Det är nästan alltid gratis i baren. Det är så galet värt.

11. Bli inte ”snefull”. Ska man dricka och ”tänka på jobbiga saker” är det ju inte så jävla konstigt om allting går åt helvete.

12. Far hem när du känner för det. Dessutom är det inte så jävla fint med otaggade personer on the floor.

13. Ät mer. Vägen hem från krogen går alltid förbi Max eller Shell.

14. Drick ännu mer. Vatten, helst mjölk. Hjälper i alla fall dagen efter.

15. Var inte bakis. Duscha. Ät och drick. Basta och gör allt som på något sätt kan fräscha upp ditt äckel. För det är bara så nice! Och skölj munnen med klorin!!

OM ATT GÅ UT GYMNASIET

Det har gått en vecka. Sedan jag och alla Haparandas och större delen av Sveriges studenter sprang ut genom skolans dörrar. Ögonblick av otrolig lycka. Oförglömliga dagar.

Men vad händer nu? Nu är man ute i den stora och hårda världen. Tacka gud för att man inte är arbetslös. Vad hade jag tagit mig till då? Även om faktum är att jag för kanske en vecka sedan tänkte att ”ååååh jag orkar inte jobba!!”.  Men så hände saker och ting och jag blev sjuk i söndags. Nu när jag varit hemma i ett X-antal dagar känner jag mig inte mindre än megasugen att jobba. Jag vill verkligen ut ur mitt rum. UT OCH JOBBA OCH TJÄNA PENGAR!

Och framför allt träffa lite folk! Vilket också är en av mina största rädslor nu efter studenten – att jag inte kommer träffa en del människor nåtmer. Alla trevliga människor som man alltid har träffat i skolan kommer förmodligen en och en att försvinna. Antingen att de far på egna äventyr eller att jag själv far på äventyr och därmed ”flyr” från mina nära och kära. Detta är dock ett i-landsproblem. Det kommer att lösa sig. Idag är ingen sträcka för lång – absolut inte inom Sverige. Vi kommer att träffas. Om inte annat så på hemvändarpartyt..